Shoppingtips



Värmande i höstrusket och otroligt tjusig!

Det är synd om ungdomarna som eldar...

...eller är det det?

De har säkert skitkul och känner sig astuffa när de tänder eld på papperskorgar och containrar.

Vad förväntar de sig ska hända? Tror de inte att risken för att elden ska sprida sig finns? Hur reagerade de när hela jävla huset fattade eld? Är de stolta nu?

När jag bodde i området möttes man dagligen av respektlösa snorungar som gjorde allt för att jävlas med andra människor endast för att imponera på sina kompisar och verka "tuffa".

De skyller på att området behöver rustas upp och de inte har något att göra och de vill ha ditten och datten. Problemet är inte att de bor i ett "dåligt" område som behöver rustas upp, området blir dåligt på grund av deras attityd och vandaliserande. Och var för i helvete tacksamma för det ni har!

Innan skolan hämtade jag upp syrran på en ovanligt hårt trafikerad väg för att beskåda resultatet av de respektlösa och ouppfostrade ungarnas verk.











Jag blir så förbannad!

Jag blir så frustrerad!

Pluggfika

Dagen spenderades i biblioteket där sju hurtiga studenter gjorde ett grupparbete.



Mycket kakor och kaffe blev det....

När det brinner

I vår stad härjar ett gäng snoriga och ej än blöjfria pyromaner. De tycker att de är jättetuffa och skrattar åt polis och brandkår. De går ut i tidningen och säger nej vi är inte farliga, det är bara pojkstreck, vi ska sluta, det var inte vi men vi vet vem det är. Varför i helvete publicerar man detta i tidningen? Ska man verkligen belöna dem med den uppmärksamheten?

Igår var det åter dags igen, vid halv elva var brankåren på plats och vid tolvtiden tog jag en omväg hem. Jag fylldes av otrolig besvikelse, ilska och sorg. Nu har de lyckats på riktigt då elden spred sig från hus till hus.

Är det så jävla spännande att sätta eld på en container?

Har de ingen skam i kroppen?

Hur kan man vara så respektlös?

Lapplisan

Idag stod dejt med R på schemat.

En bakad potatis till lunch och sedan en fika på det.

Vi hade ju en del att ta igen då vi inte träffats på nästan två år. Här snackar vi en bra kompisrelation, att kunna ta upp kontakten igen efter så lång tid och ändå kunna umgås som vanligt.

En vända till partaj som vi snabbt kunde konstatera är en underskattad butik. Här finns ju ta mig sjutton allt mellan himmel och jord!

När tiden började dra ihop sig promenerade vi bort till parkeringen och tjötade ett tag. Vi granskade bland annat en parkeringsvakt som såg väldigt lurig ut.

Jag fotar bilen förklarade han då han såg våra undrande blickar.

Sedan fick vi en lång utläggning om hans arbete. Enligt honom borde man ha 10 minuter på sig från det att parkeringstiden går ut tills det att man ska befinna sig vid bilen men i själva verket är det 6 minuter. 

Stadens snällaste parkeringsvakt måste detta vara då ägaren till bilen han fotat kom efter några minuter och han glatt tog tillbaka boten struntade i att registrera den i sin lilla dator (som vi för övrigt också fick en lektion i).

Slutet gott allting gott

Dagens


"Du kan aldrig hindra mig från att strypa dig..."

Ibland blir jag bara så arg, besviken och ledsen på vissa människor.

Världen är full av idioter och den siste är inte född än brukar far min säga och det är ta mig sjutton århundradets sanning!

Känslor av alla dess olika slag flyger runt i kroppen och ibland funderar man över om det som pappa kallar PMS kanske i verkligheten är klimakteriet som börjar smyga sig på.




Min sötaste A

Igår var det måndag och detta innebär tv-kväll hos min sötaste A.

Strax innan sju drog jag iväg och då öste regnet ner. Fy tjyvingen vad läskigt det var att köra! En kombination av mörker, regn och mötande bilar resulterade i att man inte såg 2cm framför bilen. Men fram kom jag helskinnad med en påse med mat från Gyllene måsen.

Det har blivit många besök hos min sötaste A den senaste tiden, men samtidigt har vi ju en del att ta igen. Vi halkade ifrån varandra ett tag då bland annat en flytt in till stan förlängde avståndet mellan oss. Men nu är vi igång igen, bättre än någonsin!

Min sötaste A, jag hoppas att du vet hur otroligt mycket du betyder för mig!

Skoldag

Åkte till huset vi aldrig varit i och gick sedan vad som kändes vara flera kilometer genom korridorerna innan vi hittade klassrummet. Två timmars föreläsning och sedan vidare till vårt gamla hederliga hus där vi brukar tillbringa våra dagar när vi har föreläsningar. Där satt vi och gjorde vårt grupparbete. Flitens lampa lös starkt och vi blev snabbt färdiga.

Körde hem igen och började gå mot lägenheten.

Anna! hör jag någon ropa glatt och jag slentrianvinkar till syrran vilket tydligen såg väldigt roligt ut då hon börjar skratta åt mig.

Fick den äran att följa med in i en babyaffär och en färgaffär innan vi skiljdes åt.

Nu blir det med all säkerhet att slänga sig på soffan och somna in till ljudet av tv:n för att ta igen förlorad sömn...

Idag är det synd om mig!

Är så himla trött, visserligen är det självförvållat - men ändå!

2 timmars föreläsning och efter det grupparbete. Jag skulle bara vilja gosa ner mig hos en varm björn och ligga i dvala resten av året och en bra bit in på våren.

Den jäveln som kom på väckarklockan borde bli omyndigförklarad och dömd till döden!

Söndagsståhej

Vaknade till liv vid 8-tiden och drog mig till 9. Gick upp och plötsligt var klockan 12. Gick ner till tvättstugan och bokade upp hela dagen.

Idag har jag alltså sprungit som en idiot upp- och nerför trapporna och resten av tiden läst en massa böcker. Eller en massa böcker, snarare utvalda kapitel ur två böcker och ett häfte om Begreppsutveckling. Ett antal 100 sidor blev det nog i alla fall. Skulle egentligen läsa ytterligare ett kapitel ur en tredje bok men känner nu att varken orken eller motivationen finns så det känns ganska klantigt och meningslöst - jag kommer ju ändå bara tänka på annat och bara låta ögonen vandra över osammanhängande text.

Istället gör jag det jag är bäst på, nämligen latar mig och njuter av mitt eget sällskap!

Nu är vi vänner igen

Igår gick jag och far ner till bilen då han skulle kolla om han kunde fixa den.

Pillade lite inne i bilen och öppnade sedan motorhuven. Jag sitter kvar i bilen då det är svinkallt ute.

Som en filur tittar han fram och visar mig oljelocket som glömts att sättas på igen.

Hur fan den ens låg kvar på samma ställe är mig ett under då jag kör som en biltjuv och tar svängarna som en galning.

Tog då bilen hem till min sötaste A eftersom vi planerat in en VaranTV-kväll och pärlan tjuvstannade inte en enda gång.

Du skämtar med mig?

Det går inte att beskriva hur frustrerad och förbannad jag blir när jag läser sådant här!

När pappa svär

Far sitter och mekar med sin dator som strejkar.

Vi behöver kanske inte gå in på vilka ordval han gjorde där en stund.

När han kommit en bit kommer han på att han nu behöver en skiva som inte går att finna någonstans.

Den snällaste frasen han kastade ur sig var:

Var i helsefyr kan den ha tagit vägen?

Helsefyr? Hur länge sen var det inte någon sa helsefyr? Detta är numera mitt favoritord!

Mer helsefyr åt folket!

Dagens ordspråk...

...skiter vi i att göra till en tävling då jag inte har så höga förväntningar om att någon faktiskt kommer att gissa rätt!

De stäut gär bläir naut.

Jadu, jag sa ju att den var svår! En rejäl kluring det här!

Svaret är i alla fall:

Äpplet faller inte långt från trädet (alternativt Det tjuren avlar blir nöt)

Jag sa ju att ni aldrig skulle gissat rätt!

As usual hämtad från gotland.net


Fram och tillbaka

Gårdagen spenderades bland annat i inte mindre än 3 bilar, min den mest opålitliga. 3 motorstopp hann jag med innan jag anlände hos min sötaste A, paniken var total och adrenalinet pumpade i kroppen.

Den roligaste bilen var den med turbo, attans vad fort man fick upp farten!

När jag mitt i natten var på väg hem möter jag en polisbil strax innan en rondell och håller självklart på att få motorstopp, lyckas på något sätt undvika detta (fråga mig inte hur men jag tryckte på nån pedal), hade blivit lagom jobbigt om bilen börjat strejka samtidigt som man är bevakad av bylingen som säkerligen trodde att jag var onykter eller ute på rövarstråt... Men tro inte att bilen misslyckades med att djävlas med mig, ett motorstopp fick han till innan jag parkerade honom där han nu kommer att få tillbringa de närmsta veckorna!

Yummei

Var i en Ica-butik i den delen av staden där pyromanerna härjar.

I köttdisken finner jag den här smarriga biten där de satt på en extra klisterlapp med texten:

Ät snarast! Billigare pirs 23,90.



Någon som känner sig utmanad?

Tårta, på en torsdag?

Jo man tackar!

Igår bjöd jag in mig själv hos mor som bjöd på tårta och en liten kaka (och självklart kaffe).





Det ligger liksom i generna, alla damer i vår familj kan det där med kökstök!

Att vara trött

Då natten bjudit på knappt 5 timmars sömn var det tortyr att tvinga sig upp vid halv sju för att göra sig redo för ett seminarium.

Jag förstår inte hur jag tog mig till skolan utan att köra ihjäl mig eller hur jag tog mig uppför trappan i skolan utan att slå ihjäl mig.

Att sedan sitta och lyssna på 13 studenter om deras observationer och reflektioner var minsann inte lätt. Nu var det ju inte bara jag som gäspade men jag förstod verkligen inte vad folk sa. Munnen rörde sig men jag kunde inte få ihop orden till en innebörd.

Så var det till slut min tur och med tanke på mitt tillstånd måste jag srkyta och säga att jag klarade det galant. Skojade friskt, tittade inte det endaste dugg i något papper utan istället på var och en av åhörarna.

Två timmars power nap och en portion pastasallad senare har jag nu fått tillbaka halva mitt medvetande

De parkerar som arslen!

En klassiker!

Men tänker de med röven?


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0