När man inte vågar sova

Igår hade jag kvalitetsmys med ingen mindre än mig själv. Ganska skönt faktiskt, ibland behöver man vara just själv. Efter några nätter med mindre sömn var jag otroligt trött och nattningen skulle bli tidig.
Vid åttatiden frös jag som en naken pingvin och bäddade ner mig i sängen. Strax innan nio tog jag en ofrivillig power nap.
Gick sedan upp för att fixa en kopp te och då trillar K med vän in för att lämna och hämta grejer. Snart lämnade de mig till ensamheten igen och jag bäddade återigen ner mig i sängen, den här gången med en varm kopp jordgubbste.
Vid elva somnade jag vad jag hoppades skulle vara för natten, men icke. Mardrömmarna avlöste varandra och när jag vaknade med hjärtklappning och en känsla av att hålla på att dö vid 01.27 vågade jag inte sluta ögonen igen. Satte på tvn för att hålla mig vaken.
Vid fyratiden kom äntligen K hem. Men kunde jag somna? Nej.
Efter mycket om och men lyckades jag slumra till men vaknade lika snabbt igen av närhetssökande sovande spänstig karl. Frustrerad gick jag upp och la mig på fåtöljen där jag i konstig ställning lyckades få en och en halv timmes sömn. Återvände sedan till sängen och sov gott till elva.
Kanske inte det mest intressanta ämnet, men var glada för den lilla läsningen ni får!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0