Oväntat sällskap.

Vid nio-tiden begav jag mig från far och promenerade hemåt. När jag kom in på gården satt grannen där i vanlig ordning på sin uteplats. Som vanligt hälsade vi och språkade lite med varandra och plötsligt, som från ingenstans, kom frågan:

"Du ska inte ha ett glas vin?"

Där satt vi, i tre timmar och pratade om allt mellan himmel och jord.

"Man måste ju främja grannsämjan" - sa hon glatt innan vi skiljdes åt.

Hon till och med önskade mig en god natts sömn.

Jag kanske inte var så opopulär som jag trodde...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0