Ensam.

I ottan åkte sambon iväg igen. Plikten kallar.

Från och med det att han stängde ytterdörren efter sig så saknade jag honom.

Nu sitter jag här i den dunkla lägenheten alldeles ensam, Fimpen sover som vanligt.

De två närmsta veckorna kommer att ta en evighet...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0