bolibossan

GRATTIS!

 

Satt och pillade på telefonen och la in viktiga datum med viktiga "att-göra-saker".

Plötsligt dog den - helt!

Försökte med mun-mot-mun-metoden och hjärtmassage men den gav inte ifrån sig ett enda blink.

Nu är jag naken och kontakten med omvärlden ligger flera solår bort.

Jag pallrade mig hem till far som ville åka och handla. Då han inte kan köra bilen själv fungerar jag nu som privatchaufför. Det blev sannerligen en långtur då jag trotsade mina motorvägsfobier och gav mig ut på E22an - mitt i rusningstrafiken till råga på allt. Några omkörningar av bland annat stora feta lastbilar blev det och far höll på att skita ner sig några gånger.

"Du måste planera din körning" sa han lite fint och försökte andas lugnt.

Men vi kom hem helskinnade och det är väl det som är huvudsaken - och det var ingen som varken tutade irriterat på mig eller gav mig fingret så helt kass är jag inte!

Idag blir det redovisning i skolan och sedan en sväng in om körskolan för att planera in några körningar - jag fanns lyckligtvis kvar i deras register, hoppas bara på att någon av lärarna där vågar åka med mig!

men eftersom man är en sån dukt löstes även denna fråga i krysset:

Vid 18.33 begav jag mig iväg mot pappas resident. Då hans Blue-ray spelare slängt in handduken ville han ta en tripp till Net-on-net (som stängde 19) och köpa en ny. Vid 18.46 satt vi i bilen - jag bakom ratten då pappa är mer eller mindre handikappad.

Jag sa "hej" till min vän gaspedalen och svor åt de flesta som bestämt sig för att vara ute och finåka - alltså vara i vägen för mig.

Vid 18.54 var vi framme och vid 18.59 klev vi ut ur butiken.

Tack vare min rallykörning kunde vi sedan titta på den här:

Idag var det en sådan dag man kände för att ligga och dra länge i sängen.

Sånt accepterar inte Fimpen, på morgonen får man inte ligga i sängen.

Jag gjorde mitt bästa för att inte uppmärksamma henne om att jag var vaken men Fimpen lurar man inte så lätt. Hon springer runt nere på golvet, hoppar upp och ner i sängen och skriker på mig.

Till slut ger hon upp, sätter sig på min mage och stirrar in i väggen istället.

Plötsligt kurrar min mage till, Fimpen tittar chockerande på magen och kurrar tillbaka.

Sitter och renskriver anteckningarna från tisdagens föreläsning, hittade ytterligare ett udda uttalande från herr föreläsare:

Angående hjärna och nervsystem:
"Hjärnan är skum, men den funkar ganska bra för det mesta"

Nu kom jag även osökt att tänka på en annan sak han drog upp:
"...det är den där lilla personen som pratar i vårt huvud ibland."

Jag hoppas att den lilla rösten är han själv...

ysta egen ost och sälj för en dyr slant till en duschrunkare med avvikande sexuell läggning...

Försöker knåpa ihop den sista VFU-redovisningen som ska lämnas in skriftligt. Herren som ska läsa och bedöma har en förkärlek till mycket text och krångliga formuleringar vilket betyder att man måste ordbajsa utan dess like.
Detta är jag urkass på och energin började tryta för länge sedan. Kanske en liten paus och ytterligare ett försök att komma på något smart att skriva som låter vetenskapligt.

Då föreläsaren har extremt dåligt morgonhumör börjar han inte lätta upp stämningen med oväntade uttalanden förrän framåt 10-tiden. Innan dess får man hatfulla blickar och vassa kommentarer om man så råkar harkla sig i fel ögonblick (med risk att vara en gnutta överdrivet).

Om sjukdomar:
"Allergier till exempel, det är när immunsystemet snedtänder"

Angående muskler i huden (kräver snuskig humor):
"Man har hårstrån som kan stå rätt upp i rätt situation"