I brist på socialt umgänge...

Idag var det en sådan dag man kände för att ligga och dra länge i sängen.

Sånt accepterar inte Fimpen, på morgonen får man inte ligga i sängen.

Jag gjorde mitt bästa för att inte uppmärksamma henne om att jag var vaken men Fimpen lurar man inte så lätt. Hon springer runt nere på golvet, hoppar upp och ner i sängen och skriker på mig.

Till slut ger hon upp, sätter sig på min mage och stirrar in i väggen istället.

Plötsligt kurrar min mage till, Fimpen tittar chockerande på magen och kurrar tillbaka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0