bolibossan

Det började bra, startade bilen och rullade iväg. Kom fram till trafikljuset och saktade in då lyset var rött. Stannar och tittar ner på alla de där lamporna och mätarna. Oljelampan och batterilampan lyser.

Satan!

Får grönt och försöker köra iväg så att jag inte står i vägen, ingenting händer.

Var fan sätter man på varningsblinkers? Famlar i hela bilen utan att hitta den.

Kan här tillägga att jag inte kan någonting om bilar!

Jävlar!

Med darrande hand ringer jag pappa, han svarar inte.

Hittar knappen till varningsblinkers och sätter på.

Ringer Lena i panik och en hysterisk syster skriker att bilen har skitit sig, jag kommer ingenstans och jag är i vägen utav bara helvete!

Jag kommer säger Lena som den räddare i nöden hon är.

Kollar telefonen och ser att jag ringt Pappa hem, pappa är inte hemma! Ringer mobilen istället och han svarar äntligen.

Bilen har fuckat sig, jag står mitt i vägen, det kommer en massa bilar, jag håller på att dö får jag fram och pappa lugnar mig med att Jag kommer.

Ringer Lena för att informera att far är på väg.

Vad var det som hände egentligen? frågar hon nu när jag lugnat mig en aning och hon inte längre behöver jäkta till undsättning.

Förklarar läget och hon förstår direkt.

Du har fått motorstopp, du vet när bilen bara ebbar ut ibland vid trafikljusen. Starta bilen igen.

Jag protesterar men blir övertalad.

Bilen startar och jag rivstartar, vill inte stå där en sekund till till allmän beskådning och utskrattning.

Ringer pappa och meddelar nyheten.

Funderar över om jag kanske borde skita i att köra vidare och bosätta mig i bilen några nätter tills jag lugnat ner mig men fortsätter och når slutligen mitt mål.